Jag och Hon stod i vår vita hall och frågade oss huruvida det var nödvändigt att gå till jobbet tidigt eller sent, beroende på arbetsplatsens smutsighetsgrad. Mycket folk kvällen innan betyder oftast spilld sås på dukar, tomt i kylen och därmed tidig avgång hemifrån.
Då händer det. Det som hänt för många gånger för att vara slumpartat.
Hon kommer, efter en stunds grubblande, blick långt borta, förmodligen någonstans bland salladsbunkarna och de blivande potatisgratängerna, fram till att klockan två blir nog lagom.
Jag, i min tur tänker högt, och konstaterar kallt, att eftersom vi hade många gäster, men att gästerna enbart bestod av kvinnor, kan jag börja senare. Kanske till och med så sent som fyra.
För var gästerna kvinnor har dukarna inga fläckar.
Jag vill så förtvivlat gärna vara förvånad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar