Ibland slås man av hur lika folk är sina föräldrar.
Jag ser ut som min mamma. När jag står mittemot henne kan jag se hur jag kommer att se ut om tjugo år. Det bådar gott. En dag upptäckte jag att mina händer är exakta kopior av min farmors. Tummen. Naglarna, knogarna. Hela. Bara yngre. Märkligt.
Idag hamnade vi på oförutsett kalas hon Grannen C. Bullar, pajer och kaffetermosar.
Hon rör sig exakt som sin pappa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag hostar som min pappa. Det fascineras jag själv över, hur en sådan sak som inte ens handlar om utseende kan vara lika... Är stämbanden kanske lika tro.
SvaraRadera